Ésteban & Crìstro – Vintage i Vasastan

Hej vänner! Tänkte ägna ett sällsynt inlägg med att propsa för min vän Dennis som precis startat upp en prima liten butik i Birkastan! Den är väldigt mysig och har tjusiga, intressanta plagg och prylar. Under namnet Ésteban & Crìstro har han letat upp vintagekläder Europa runt och blandat med lite nytt, såsom accessoarer från bland annat P.A.P och kvalitétsblaskorna The Gentlewoman och Fantastic Man. Inredningen är helt från IKEA vilket både jag och han är väldigt stolta över.

På tal om kvalitétsblaskor har han redan hunnit bli uppmärksammad av Vi i Vasastan och bilden därifrån är så bedårande att jag helt enkelt var tvungen att hylla butiken lite här på bloggen! Kolla in Ésteban & Crìstros hemsida estebancristro.se eller deras Facebook-grupp här! Gör sedan mig, Dennis och er själva glada genom att knata till Vikingagatan 8 och hitta dig något fint!

Musik i varsin ände av ett ganska långt snöre

Ludovico Einaudi – Divenire:

jj – Let Go:

För övrigt går jag runt och funderar på små teman. Saker jag som 14-åring aldrig trodde att jag skulle äga är en kandidat, och då är badrummets senaste stjärnskott Himalaya Healthcare Dental Cream en het kandidat. Det är en organisk tandkräm fullproppad med massa läckra herbs. Den är grå. Smakar smaskens och hade möjligen kallats flummig prettoskit av lill-davve. Rekommenderas varmt och har säkert en lång lista med miljö-, hälso- och moralmässiga förtjänster också. Köp på din närmaste flummiga prettoaffär, för Lundabon utmärkta ABC Världsbutiken inne på gården med adress Winstrupsgatan 1!

Fyra finfina filmer

Mitt barnsliga jullov har vart en pizzameny av läckra sysslor, och filmtittande dess motsvarighet till en Jessica Special (oxfilé, banan, curry, bearnaisesås, skinka, m m): episk, visionär, ömsom milt deprimerande, ömsom oerhört hoppingivande, generös, helt enkelt en studie i det mänskliga lynnet. Dessutom är det rent praktiskt fullt logiskt: filmtittande innebär ofta horisontalpositionering i soffa eller säng, gärna med ett snack, och en bättre verklighetsflykt.

Här kommer så en prima lista med filmupplevelserna under den gångna veckan. Det finns inget genomgående tema (förutom att jag satt och var nöjd under och efter visningen), knappt ett uns av aktualitet, och absolut inga cineatiska ambitioner. Men det är en lista över bra rullar, och listor över bra rullar gillar vi!


The Insider (1999 av Michael Mann, USA)
Mycket rafflande företag-utan-samvete-tar-till-skumraskaffärer-thriller. Om en whisteblower på ett amerikanskt tobaksbolag som övertalas tala ut i CBS 60 Minutes. Verklighetsbaserat med Al Pacino och Russell Crowe (kvinnorna är strategiskt positionerade som hysteriska hemmafruar eller rättegångsstenografer). Härligt amerikanskt naturligtvis, vilket utöver vansinnigt breda kostymbyxor också innebär mycket närbilder och påkostat, snyggt, sådär regnigt och dramatiskt foto. Bäst: Pacinos hedersvärda och principfasta journalist Lowell Bergman. Genomgående skönt ”nu sätter vi dit dom jävlarna!”-patos.


Joyeux Noël (2005 av Christian Carion, Tyskland/Frankrike/Storbritannien)
Givna svaret på frågan ”Vet du någon bra julfilm?”. Merry Christmas heter den på engelska (se valfri videobutik/torrenttracker). Den handlar om ett gäng stackars satar på västfronten under Första världskriget som ska fira julafton i skyttegravarna. Kanske lite daterat såhär i mellandagarna, men filmen var superfin och gav bästa-bästa julvibben.

Whatever Works (2009 av Woody Allen, USA)
Med Larry David från Curb Your Enthusiasm i en roll Woody själv knappast hade gjort mycket bättre. Bittert och fnisspäckat manus, soligt (!) New York, Allen/David:

Boris Yellnikoff: [to audience] Why would you want to hear my story? Do we know each other? Do we like each other? Let me tell you right off, ok… I’m not a like-able guy. Charm has never been a priority with me. And just so you know, this is not the feel good movie of the year. So if you’re one of those idiots who needs to feel good, go get yourself a foot massage.

Låt den rätte komma in (2008 av Tomas Alfredson, Sverige)
Ännu bättre andra gången (så snygg!). Ska man överhuvudtaget befatta sig med skräckfilm, vampyrer eller för den delen svenskt ungdomsdrama räcker det med att se denna pärla. Blodigaste feel good-filmen (se ovan) någonsin! Så jävla bra!

Bonus: JibJabs årskrönika (2009, USA)

Färgstarka fjäderfän

En väldigt elegant, färgsprakande, härlig fågelvideo via da forto da so. Aldrig har en HTML-meny med färgtoning haft så mycket gemensamt med ett gäng fåglar:

Vinterbilder

Titta vad fint:

Den första bilden är mycket vacker, men leder tankarna till naturen och döden. Möjligen kan oxen på bilden (eller vad den nu föredrar att kategorisera sig som) gå året om med dregglet fastfryst i sitt larviga skägg – det ser oavsett vad väldigt ensamt ut. Jag föreställer mig en stor besvikelse när djuret når det ensamma trädet. Ett antiklimax — det andra, liksom djuret själv ensam, ute på denna vindpinade förbannade slätt var bara ett träd. En liten granjävel!

Jag hoppas verkligen att oxar, eller vad det nu rör sig om för djur, lever på små granar.

Den andra bilden är underbar i hur den illustrerar det efterlängtade mötet. Några gånger om året får jag anledning att möta upp med de allra närmaste vännerna, alltid efter en lång tids frånvaro (på grund av vår geografiska spridning i världen). Rendezvousen är ofta densamma: ”vi ses utanför 7Eleven eller kanske korsningen Tomtebogatan/Rörstrandsgatan” och man vandrar så förväntansfull, hoppfull om att inget dramatiskt har förändrats. Sedan följer den offentliga kramen, utväxlingar om hur trevligt det är att se dig, och sedan är allt som det ska. Lycka!

Samtliga bilder från byrån Magnum Photos, via galleristbloggen The Year In Pictures.

På tal om julen drömde jag att Woody Allen berättade för mig detta: ”I’m very prone to conflicts, that’s why I regard Christmas to be a great holiday.” Utöver det faktum att Allen enligt biografin (”Woody Om Allen” av Stig Björkman) jag streckläst de senaste dagarna verkar mycket konfliktavers, vill jag intala mig själv att raden åtminstone innebördsmässigt skulle kunna vara hämtad från ett manus av denne briljante filmskapare.

Och på tal om detta har jag sett tre mycket bra filmer nyligen, mer om detta om en liten stund!

Ur arkivet: Spritresa till Puttgarden (Schnitzelsafari)

Hallå igen vänner! När ett fantastiskt (ur egen synpunkt, mänskligheten har haltat lite) år och decennium lider mot sitt slut verkar det inte mer än rimligt att plocka russinen ur kakan och uppmärksamma det som uppmärksammas bör. Med tanke på den här självgoda bloggens inriktning kommer denna retrospekt givetvis dedikeras åt undertecknads åstadkommanden med pennan och designprogrammen.

Först ut: en studentikost doftande artikel jag skrev för LundaEkonomernas finfina kårtidning Nådiga Lundtan med anledning av den regelrätta spritresa som gjordes till tyska Puttgarden en kylig vårdag 2008. Ett särskilt trevligt utdrag:

Dessa jämförelser tar dessutom inte i beaktning de ofta rysligt förmånliga tillbud (extrapriser), och framförallt inte de närmast bisarra specialsorterna som Systembolaget har självaktning nog att inte låta rymmas i sitt ordinarie sortiment. Vad sägs till exempel om Boris Jelzin Bag in Box-vodka om tre tvivelaktiga liter. En pappbox med en poolbadande, leende flintskallig man med ett större dricksglas vodka i högsta hugg blir din för 246 kronor.

På Sprit- och Schnitzelsafari Genom Tre Länder (PDF 2 MB)

Julmustdelirium #1

Det finns inte många saker så trivsamma och samtidigt försmädliga som universitetsstudentens jullov. Den fysiska resan mellan Lund och Stockholm underlättar även den sinnliga resan — den mellan schemalagda arbetsdagar fyllda med försök till ansvarstagande, och på andra änden ett julmust-delirium driven av Curb Your Enthusiasm, söndagsöl och slöa promenader på stan.

Problemet: ledigheten är en illusion. En rimlig uppenbarelse för någon 23 år gammal kan tyckas: men av någon opraktisk anledning är jag oförmögen att släppa konceptet om en dagislik tillvaro under iallafall en dag. En dag inte bara utan aktivt arbete (må vara endast e-postläsande och kalendervånda), utan även en i sinnet ledig dag. Missförstå mig inte, jag älskar utmaningen i att ha en meningsfull tillvaro med ansvar och möjlighet att uträtta betydelsefulla saker. Men en värld där du inte kan softa en hel dag, om än bara några få dagar om året, är farlig. Kinesisk! De som köper våra bilfabriker och går på rad:

Vilket ogenomtänkt trams detta utvecklade sig till! Jag som ju åtnjutit flera fantastiska sinnesintryck på sistone. The Big Picture kröner ett magnifikt år med en bildkrönika på 120 otroliga bilder fördelat över tre gallerier. Alla som inte klickar på dessa länkar är ignoranta dårar:

2009 in photos (part 1 of 3)

2009 in photos (part 2 of 3)

2009 in photos (part 3 of 3)

Jag fylls ofta av en svårformulerad känsla av kärlek till mänskligheten när jag tittar på den där sidan. Den väcker mig, min puls stiger och alla neurotiska nojor faller till marken. Fett!

Facit till allt babbel: jag var och badade idag. På Centralbadet, gubbtjuvarna och innebandygängens förlovade badhus. Det var härligt på många sätt, men nu sitter jag här rödägd och kisar som en tyngre drogmissbrukare. Det påverkar skrivandet!

Angående den arbetstrotsiga passagen i inledningen är det helt enkelt ett klassiskt exempel på regression, till följd av att jag gick håret klippt av mor min i köket tidigare under kvällen. Tänk, inte ens sin eget hårväxt behövde man oroa sig för!

Dataspelsmagi (måste ses)

Såg precis en otrolig video som visar en ny och science fiction-ball – men existerande – teknologi för spelindustrin. Det bygger på en webcam, och ja, måste bara ses:

Möjligheterna är egentligen oändliga, men tänk vilken interaktion ett större speläventyr kunde erbjuda. Jag vill vara 16 år igen!

Att Åldras Med Stil

RueStHonore

Sådär ska det se ut! Från The Sartorialist som är typ världens mest famösa modeblogg. Eller ja, en amerikansk karl går helt enkelt runt och plåtar människor på gatan som klädesmässigt sticker ut i något avseende. Trevlig scrollsyssla när kanske egentligen annat pockar på uppmärksamhet.

Som att packa väskan för en kortare Stockholmsvisit. Ska titta på AIK när de vinner cupfinalen mot IFK Sill (höhö, och så vidare). Skönt att fly stan när det vankas GA-bal om man inte bemödat sig att ordna biljett, och framförallt härligt att träffa Olle Hund, Allias Katt, vänner och familj.

Men först: min mustiga korvgryta med chorizo och äpple. Utöver de vanliga kryddorna testade jag Knorrs nya buljong ”Du Chef”, den geleaktiga historien som är tänkt att ersätta de fnöskiga gamla tärningarna. Inga artificiella smakförstärkare utlovas, och det är såklart hedersvärt och fräscht. Men utan att marknadsföra dom för mycket ska väl påpekas att färdigbuljong sällan känns särskilt ”Du Chef” när man fumlar av plasten och med sked hivar ner den dallrande klumpen i sin lilla anrättning. Nåväl, den blev iallafall lite väl stark och jag fick balansera upp det hela med honung — resultatet blev något jag tänker mig att franska kolgruvearbetare gärna trycker i sig. Mycket karaktär, salt, och lätt som fan.

Till dessert hade jag önskat en stycke Berlinmur i choklad (klicka för kakaostinn webbtv)

Dagens låt: jj – From Africa to Málaga:

Gnaget och AD-finess

gnagare

Det var nästan helt osannolikt på förhand, och kanske det jävlar i mig bästa som hänt på mycket länge. Gnaget står framför IFK Göteborg i kampen om SM-guldet i fotboll. Det upptar mycket av min koncentration. Statistiktentamen imorgon gnyr om uppmärksamhet, men istället sitter jag och fnissar åt AIK-trubadurens pricksäkra, 90-talsnostaligiska och elaka musikstycken (till carolines stora förtret). Jag scrollar igenom och tar del av Gnagarforums svartgulklädda ängslighet och krigaranda, läser de tramsiga sportsidorna frenetiskt i jakt på bokstavskombinationen AIK.

AIK är gnagaren som tittar fotbolls-Sverige i ögonen. Sillstryparna är ett medelålders, flinande par i bakgrunden.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

På tal om något helt annat länkar Pressbyråns magasinförkämpar på SID-bloggen två ruskigt stil- och pricksäkra New Yorker-omslag.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Till sist en otroligt fin låt, även den passande såhär guldtider: Neil Young – Heart of Gold:

Filippinerna, djurisk skönhet och moln

Videodags för alla finsmakare där ute!

1) Kortfilm från ett filippinskt nöjesfält, förvisso promotion för en ny Canon-kamera. Men mums! Färgglada lampor, småbarn som röker och mat över en unken grill.

2) Via utmärkta fotobloggen The Year In Pictures. Väldigt intensivt och kompromisslöst, även om geparden kanske inte hade beskrivit sig själv med samma ordval.

3) Molnig electropop, jag tänker sjukskriven dag hemma från skolan och massa kakor.

Jag är sälen, sömnen är vattnet

sael

Dagens reflektioner:

  • Govindas serverar bland de bästa luncherna i Lund. När jag står i kön bland alla linbyxor i mörkgrönt, hemmavirkade halsdukar och frigjort ansiktshår inbillar jag mig att ett vegetarisk kostval inte vore omöjligt. Moraliskt sett är den överlägsen, och kan den smaka såhär…! Sen kommer jag hem, brer en smörgås och lägger på den italienska pepparsalamin och funderar på om jag tappade förståndet tidigare under dagen.
  • Björnbär gör sig inte riktigt på pannkaka. Det är lite för sött, och ser för mycket ut som blod. Det såg ut som att någon blivit skjuten över min pannkaka.
  • Pulp Fiction är verkligen en fantastisk rulle, även om dialogen känns lite väl cool. Nästan för välskrivet, det verkar inte naturligt. Ungefär som när jag pratar med brats. Noterar dock en av höstens hetaste accessoarer: plånboken med texten ”Bad Motherfucker” broderat. Nedan: soundtrackets tyngsta spår:

Punktlista 1

patrickruntePac-Man irl. Fotografi: Patrick Runte

Det är jäktigt just nu, så jäktigt att jag företrädesvis listar tillvarons aktualiteter i punktform:

  • AIK spelar om SM-guldet i den allsvenska fotbollen! För den som trott annorlunda kan jag meddela att Solna-laget ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Det är ytterst trevligt att följa diverse nyheter och förändringar, ett nöje som kulminerar när man kollar match. Den kollektiva känslostormen det innebär att stå på Norra och skrika i förtjusning, ilska och desperation med tiotusentals supportervänner (ur alla samhällsklasser) är uppfyllande! När jag befinner mig i Lund följes matcherna på nätet, en syssla som kan vara nog så upprivande. Men härligt! Imorgon grämer jag mig exempelvis ordentligt över att ha retorik/reklam-lektion när laget spelar match bara timmen bort: mot Helsingborg klockan 18. Kom igen, Gnaget!

  • Rethosta. Vilket jävla gissel, för att uttrycka det kort. Häver i mig nya favorittét Lipton Green Tea Tropical Fruit och noskapin i mängder, bara för att inom en timme återigen sitta och rossla som en gammal kedjerökande gubbe. Dessutom har hostan Twitter, och noterade hur jag gäckade den tidigare idag: på storföreläsningen litet senare smög den upp på mig, tog strypgrepp och lämnade mig efter 15-20 host tårögd, svettig och ursäktandes inför mina bänkgrannar.
  • eee2010. LundaEkonomernas arbetsmarknadsdagar i februari nästa år. Jag har utnämnts till kommunikationsansvarig vilket framförallt innebär ansvaret över att den tjocka broschyren blir bländande snygg och formmässigt knivskarp. Det kommer att bli fett flash! Och lika fett med upptaget, men man kan ju bara älska utmaningen.

Dessutom börjar lägenheten komma i fantastisk form! Nu börjar jag låta som en inflyttad 27-årig karriärskvinna här, men vår tvåa i Ulrikedal sänker mig av förtjusning varje gång jag stiger innanför dörren. Att dessutom få dela den med kärleken, damn vad bra det kittlar i magen!

Till sist Hong Kong-magi ovan. Staden är magisk, det mesta är redan sagt. Kolla in!

inudge

Upptäckte just en fantastisk musikapparat! Virtuella inudge är Twitter för elektronisk musik och ger dig några sekunders frihet i producentstolen. Detta blev ett första verk, lekfull och med experimentlustan ekandes i bakgrunden. Nästa gång blir det mörk techno, tror jag nog. Klicka runt i 3 minuter, fastna i timmar!