Hello, Mother

Jag skulle ju hämta mina nya fräcka glasogon. Detta skrivs förresten på min roomies amerikanska och bokstavsfattiga laptop eftersom våra eluttag avled och min Mac är dränerad på ström…

Hursomhelst transporterade vi oss ut mitt i rusningstid och fick trängas lite extra. De portabla tv-spelen var framme hos många och det var spelfest på tuben, men vi var inte bjudna.

Äter som sig bör några fiskbullar, men även friterade bläckfiskarmar. De senare ville jag ha en av men fick tio. Härliga tider! Det kostade lika mycket för en hel måltid, som för Cola-läskeblasken jag investerade i till.

Nåväl, för att förklara rubriken. Vi stegar glatt in i glasögonbutiken. Jag spatserar lika glatt fram med mitt kvitto till kassan och ber om mina nya brillor. De frågar om jag bär linser. Ja, det gör jag, sade jag och tog ut dom. Något kändes väldigt obekant. Gjorde jag detta förra gången? När jag sedan får mina nyslipade glasögon bekräftas mina farhågor. Jag är alldeles uppenbart ett riktigt praktduplo. Jag har gjort synundersökningen med linser i. Fiasko.

Karln som driver verksamheten är emellertid en hedersknyffel och erbjuder sig att byta ut glasen mot de starkare kostnadsfritt. Jag tackar, bockar och skäms väldigt. Sedan gör vi om synundersökningen, denna gång utan linser.

Sa tänk på det om ni ska köpa glasögon i Kina: var inte en jävla idiot.

Uppdatering med bildbevis för att jag faktiskt befann mig i lokalen: