Tanken var att unna sig själv något salt, flott och gärna friterat från campus-McDonken för att fira min mediokra tentamensinsats. När jag var hemma för att vända hörde jag emellertid något bekant. Jag rös till. Det var Fourster-sången. Denna hissmusik är deras officiella jingel och är enligt deras egen utsago tio år gammal. Den spelas på samtliga deras evenemang. Den spelas länge, den spelas högt och den spelades just i afton precis nedanför mitt fönster:

Det hela pågår ännu. Vore det inte för att jag åt fantastiskt gott hos dom hade jag sannolikt tvingats till någon slags åtgärd för att rädda mitt förstånd. Hursomhelst bjöds på det på grillspett, fantastiska curry fish balls, oklara korvar, nudelwok, druvjuice, jordnötssmörtoasts (!) och annat.

Allt var till stor belåtenhet! Förutom de “sofoa boana tjikin” jag köpte för en femma. Något med kyckling tänkte jag, på spett. Vad gott! Nej, det var det inte. Det var “soft bone chicken”, vilket innebär grillat kycklingbrosk. Var har kycklingar brosk egentligen? Google ger endast 95 diffusa hits, så vi släpper det där istället.