Vinterbilder

Titta vad fint:

Den första bilden är mycket vacker, men leder tankarna till naturen och döden. Möjligen kan oxen på bilden (eller vad den nu föredrar att kategorisera sig som) gå året om med dregglet fastfryst i sitt larviga skägg – det ser oavsett vad väldigt ensamt ut. Jag föreställer mig en stor besvikelse när djuret når det ensamma trädet. Ett antiklimax — det andra, liksom djuret själv ensam, ute på denna vindpinade förbannade slätt var bara ett träd. En liten granjävel!

Jag hoppas verkligen att oxar, eller vad det nu rör sig om för djur, lever på små granar.

Den andra bilden är underbar i hur den illustrerar det efterlängtade mötet. Några gånger om året får jag anledning att möta upp med de allra närmaste vännerna, alltid efter en lång tids frånvaro (på grund av vår geografiska spridning i världen). Rendezvousen är ofta densamma: ”vi ses utanför 7Eleven eller kanske korsningen Tomtebogatan/Rörstrandsgatan” och man vandrar så förväntansfull, hoppfull om att inget dramatiskt har förändrats. Sedan följer den offentliga kramen, utväxlingar om hur trevligt det är att se dig, och sedan är allt som det ska. Lycka!

Samtliga bilder från byrån Magnum Photos, via galleristbloggen The Year In Pictures.

På tal om julen drömde jag att Woody Allen berättade för mig detta: ”I’m very prone to conflicts, that’s why I regard Christmas to be a great holiday.” Utöver det faktum att Allen enligt biografin (”Woody Om Allen” av Stig Björkman) jag streckläst de senaste dagarna verkar mycket konfliktavers, vill jag intala mig själv att raden åtminstone innebördsmässigt skulle kunna vara hämtad från ett manus av denne briljante filmskapare.

Och på tal om detta har jag sett tre mycket bra filmer nyligen, mer om detta om en liten stund!

3 Responses

  1. Albin skriver:

    David, jag önskar dig god fortsättning! Men jag måste tyvärr tillägga att det känns rätt så olönt att du gör andra saker än att ägna all din vakna tid åt att skriva. Men kul att du är inne på Woody.

  2. david skriver:

    Åh, detsamma Albin! Det är förargligt detta med bloggen, inspirationen är nämligen mer oberäknelig än vädret. Men då man t ex kollar på Whatever works rinner det verkligen till och man vill kasta sig över det lilla textfältet. När jag nästa morgon sitter rådlös och kollar indesign-videoguider är det lite trögare :)

  3. sara skriver:

    den andra bilden är verkligen fantastisk. man blir så glad.

Leave a Reply